Ugarit

Staden Ugarit vid den nordsyriska kusten, i dag ruinfältet Ras Shamra, utgjorde medelpunkten för en liten statsbildning med västsemitisk befolkning och västsemitiskt språk. Som hamnstad var Ugarit dock öppen för främmande inflytande från länderna däromkring. Om Ugarits historia är inte mycket mera känt än att dess konung blev vasall till hettitkonungen Suppiluliuma.

Stor litterär betydelse anses fyndet av en mängd lertavlor med kilskrift i ett tempelbibliotek ha. Den ugaritiska litteraturen omfattar ugaritiska mytologiska texter, gudaepos på ugaritiska och är från 1400- och 1200-talen f.Kr. Till sin inre uppbyggnad är den ugaritiska skriften en bokstavsskrift med bara 30 tecken. Här har vi det äldsta exemplet på en alfabetisk skrift från Främre Orienten. Fynd visar att det semitiska bokstavsalfabetet och den radföljd som de europeiska alfabetena sedan ärvt användes redan av ugariterna.